Ronda, en riktig pärla mitt emellan ingenting och berg

När jag fortfarande var på väg ner längst med Spanska kusten så valde jag att ta en avstickare upp inåt landet till en stad som heter Ronda, ingen relation till filmen en fisk som heter Wanda. det kan ha varit en av de bästa slumpartade beslut jag tagit än så länge, för Ronda var bland den vackraste stad jag sett, byggt ovanpå en stor ravin och med utsikt över stora fältodlingar med små hus och bergstopparna som omslöt hela området. Ska man på semester i Spanien så tycker jag absolut att man ska besöka Ronda, mycket väl värt sin tid.
 
 
Jag tog en promenad nerför bergskanten för att få en bra utsikt över staden och allt omkring, hittade även till toppen av ett vattenfall låg med vad såg ut som en gammal vattenpump station. Fåglar hade sina bon längst med ravinkanterna och svävade in och ut från under den höga bron som kopplar samman de två ravinerna. Fantastiskt lugnt, harmoniskt och trevligt. Man kunde fortsätta gå hel vägen ner till botten av ravinen längst med en gammal slingrande promenadgata, eller klättra lodrätt ner för en mycket hög bergsvägg. Vilket sätt man nu föredrar så ska man absolut ner dit för att få den definitivt bästa vyn över den fantastiska staden. Därifrån bilderna innan är tagna.
 
 
Trots att Ronda är en så trevlig och vacker stad så var det väldigt lugnt överallt, staden var inte översvämmad av turister, antagligen då det inte ligger intill någon badstrand. Några fanns omkring men de satt lugnt och njöt av omgivningen, precis som man ska göra där. Staden i sig, bortsett från klipporna och utsikten, var precis lika fin den, varenda gatuhörn var trevligare än det andra. Sen gör det inget mig emot att vägen hit var lång, för den bjöd på ännu mer vackert landskap än tidigare, så biten dit kändes som den gick förbi fort.